Igår var registreringen till tävlingen. Den förflöt smärtfritt och vi hann även ta en kort simtur på tävlingsbanan. Dessutom fick jag en kort behandling för min höft och min ömma nacke. Tycker emellertid inte att behandlingen var lika bra som den jag brukar få av Henrik, men den var gratis :). Jag kan iofs tänka mig att de inte riktigt vågar ta i här, med tanke på arbetsbelastning och stämningsrisk. Annars har Ted Ås sakta börjat tillfriskna (han har drabbats av en förkylning) och Jocke fortsatt roa oss. En kväll på väg in i en mataffär förtäljde Jocke att han älskade att springa i skogen tidig höst och sen vår, för då var luften så krispig och sval, precis som här. Då var det 27grader varmt. Jockes acklimatisering har nog gått väl. En annan dag skulle vi mötas vid huvudingången på en shoppingmall. Problemet var bara att shoppingmallen hade 6 ingångar så vi hittade honom aldrig. När vi kom hem hade han sorterat alla sina non stop och åt en färg i taget. Som en sann patriot sparade han naturligtvis de gula och blå till sist.

Gästbloggare: Daniel Runemalm

Igår satte jag nytt personligt rekord i min interna tävling "dörr till dörr". Detta åsyftar då att ta mig från mitt hem på Krapperupsgatan i Malmö och till Stora Nygatan i Gamla Stan, Stockholm, som jag titt som tätt besöker genom jobbet.

Fick en lysande start då jag handbromssladdade in på "Dygnsparkering 2" på Sturup, tryckte på biljettknappen till parkeringsgrinden utan att behöva stanna bilen helt, hitta en parkering nära avgångshallen och sedan med en smäcker och välparerad handrörelse kasta in mitt Malmö Aviation-kort i "self check in-maskinen".

Med långa steg forcerade jag igenom den köfria  säkerhetskontrollen samtidigt som jag rutinerat slängde man-bagen och bältet på rullbandet. Skarp högersväng och bort till den köfria gaten där jag visade flygvärden mitt Malmö Aviation kort igen - givetvis hade jag lagt kortet i jeansfickan för att inte förspilla dyrbar tid med att leta efter det i man bagen.

Studsar upp för trappan och sätter mig längs fram i planet, som taxar ut två minuter senare.

Landar på Bromma och trycker mig först ut ur planet, tokgår genom landningsbanan, in i ankomsthallen och ut på taxigården. Gör en taktisk bedömning och pekar med hela handen på den taxichaufför som är mest uppmärksam och läser av mina intentioner att Colin McRae-köra mig till mitt färdmål, som jag kommando-meddelar efter att han inte förspillt någon tid med att hålla upp bakdörren, utan sitter i stället med foten på kopplingen och rivstartar iväg.

Killen kör konsekvent mot rött och sladdar in i Gamla stan. I samma stund chauffören ställer sig på bromsen kastar jag betalkortet i knäet och han drar det med blixtens hastighet. Bränner av min välinövade, tvåtiondels av en sekund, långa påskrift, stiger ur, öppnar dörren till byggnaden och joggar upp för trapporna och fram till konferenssalen och trycker mig med sprintlöparframåtböjd finish genom dörrhålet och stannar klockan.

Vivil tid är 09.59.23 och det nya personbästat skrivs till 2.27.03 från dörr till dörr.

Länge leve vardagsspänningen!

Idag har det varit en väldigt varm dag här. På schemat stod det löpning och simning. Löpningen gick okej medan simningen gick under förväntan eftersom höften gav sig till känna och jag kände mig tvingad att avbryta passet. Vid universtietspoolen träffade vi på två svenskar som simmade och pluggade här i Tempe, ganska nice måste jag säga. Efter det så käkade vi lunch på vårt numera nya stamhak, Pita Jungel. När man köper dricka här så ingår påfyllning, vare sig man vill eller inte tydligen. En bit in i lunchen kommer nämligen servitrisen ut med ett extra glas coca cola till Jocke med kommentaren "just in case". Det är ju inte speciellt lustigt att folk här är feta när de hela tiden uppmuntras att dricka extra, plus att matportionerna är jättestora. Det är bra för oss, mindre bra om man kör bil och inte rör på sig under dagarna.

Idag har det varit varmt. Men eftersom värmen är torr här så svettas vi nästan ingenting. Det är en lustig känsla att inte bli svettig på cykelturen eller under/efter gårdagens löptur. Däremot blir vi väldigt torra i halsen, vilket gör att man vill dricka hela tiden och blir lite hostig.

Nu har vi landat i Tempe och installerat oss på hotellet. Resan gick bra utan missöden och nu har vi även bekantat oss med den amerikanska frukosten som innehöll flera hypersockrade och färgglada sockeralternativ. Idag tänkte vi simma och springa en sväng.    

är jag nu. I morgon åker jag och klubbkompisen Tove till Arizona. Cykeln är servad och nerpackad, liksom en hel del andra saker. Idag fick jag även min sista behandling innan resan och kanske träffade Henrik rätt idag. Han knäckte ingenting i ryggen utan angrep bara musklerna runt höften. Bla behandlade han en ny muskel som var riktigt stel och tajt och som ev fastnat lite i andra muskler/bindväv. Just nu ser min rumpa lite suspekt ut efter behandlingen då man skulle kunna tro att jag blivi misshandlad pga av alla skumma röda märken som jag har fått :), fast så farligt är det inte. Tydligen ska det finnas ett tält på tävlingsplatsen med terapefter som utövar den behandlingmetod han använder sig av. Jag kommer antagligen ta en behandling där innan tävling. 

Igår var det även kontraktskrivning och det var ett ungt par som köpt lägenheten. Tjejen kände igen mig som sin lärare på gymnasiet. Snacka om att världen är bra liten ibland. Dessutom berättade de att de öppnat en kökslåda full med vattenflaskor, kosttillskott, bars och gel. Då blev de lite konfunderade....  

Äntligen verkar det som att vi får vår lägenhet såld. Det är med lättnad och med vemod, eftersom jag verkligen gillar vår lägenhet och inget hellre vill än bo kvar här :(! Priset blev lite lägre än vi ville men det är vi nog inte ensamma om i dessa tider. Vidare har jag lyckat simma och cykla idag. Dessvärre känns höften inte riktigt okej. En ljusglimt var annars den behandling jag fick testa idag. Jag har nämligen varit hos Ulla på www.kostverkstaden.com och testat kranial-sakralbehandling. Det var en häftig upplevelse som gjorde mig väldigt avslappnad och dåsig efteråt. Själva behandlingen är väldigt mild och mjuk men det jag kunde känna var små ryckningar lite var stans i muskulaturen, mest i ben/höft och på vänstra sidan där jag har ont. Vill ni veta mer så gå in på http://www.kstf.net/docs/informationsblad_kstf.pdf.

Idag har jag faktiskt tränat lite. Först ut var simning som gick okej så länge jag undvek voltvändningar. På kvällen var det löpning medan mäklaren visade lägenheten för en spekulant, bra tajming va :)? Jag tog det ganska försiktigt under löpningen men tyckte att det gick bättre än på länge, dessvärre fick jag lite ont efteråt. I morgon är det tänkt att jag ska cykla och simma en sväng. Däremellan ska jag fixa lite med cykeln, se på en lägenhet, gå på en för mig ny sorts behandling (återkommer om den efteråt) samt jobba. Det ser ut till att bli ytterligare en dag med ett hektiskt schema. Därför är det nog bäst att jag kastar mig i säng bums. Så, god natt.......